Morgonpromenaden gick som vanligt ner till ribban med en sväng via pildamsparken för att hälsa på stadens alla vackra svanar.....Jag börjar bli lite rädd för mig själv.
I natt vaknade jag av att 8 pistolskott avlossades bakom mitt hus. Jag satte mig upp och räknade skotten. Klockan var 02.43 och jag låg länge vaken och väntade på blåljusen som aldrig kom....... Börjar misstänka att det enbart var en dröm...
Under morgonprommisen kunde jag inte förmå mina ben till högre hastighet än rullstolsfart och jag kunde knappt knyta mina skor eftersom mina fingrar inte över huvud taget ville lyda mina tankar. Har jag rätt att böra bli nojjig????
Någon hade tydligen lite väl bråttom i morse....
No comments:
Post a Comment